torsdag 22 mars 2012

Grattis Inger till årets bästa digitala läromedel!

Såg just på textillärarlistan att Inger Möller Degerfält fått utmärkelsen "årets digitala läromedel" -TJOHOO va häftigt!!!

Jag citerar Helena Ledje på:
Som Inger sa i sitt tacktal: ”Detta är en seger för skolslöjden, och visar
att slöjd är ett ämne att räkna med i framtiden.”
Ett stort tack till alla er som nominerade oss, och till alla er som hjälpt
oss utveckla Slöjdlexikon <http://www.slojd.nu/lexikon/> och
Slöjdportfolio<http://www.slojd.nu/slojda/>till vad det är idag! 
Slöjd + Dator = Sant! 

 Slöjdens tid är här och nu, för alltid. <3

Att skapa möjligheter till lärande

Fick den här underbara lilla filmlänken av slöjdkollegan Marcus Vildir, måste bara sprida den ett varv till:

Born to learn!

Den handlar om skolan, synen på undervisning och synen på lärande. Jag måste läsa på mer men den verkar vara knutet till "the 21th Centrury Learning Initiative", ett internationellt nätverk med intresse för forskning och vetenskap knutet till lärande och kunskapsutveckling.

Jag tycker vi lever i en spännande tid. Skola och undervisning får mer och mer ögon på sig, fler och fler vill vara med och styra.

Måtte slöjden och alla slöjdlärare hoppa på detta tåg, i hopp om en skola som i ordets sannaste väsen bildar våra barn till nyfikna, trygga, kunskapstörstande och ansvarstagande medmänniskor.

söndag 18 mars 2012

Högskolekurser inom Lärarlyftet II för att bli behörig slöjdlärare!

Under Lärarlyftet I saknades helt kurser i slöjd för att få behörighet att undervisa i slöjd, vilket många av oss reagerat kraftigt på. Nu såg jag att det finns hela tre kurser att söka:

länk till Skolverket/Lärarlyftet II

Det är definitivt ett upplyft, men fortfarande är situationen allvarlig. Alla dessa tre kurser kräver att man har en lärarexamen i botten. Jag tror att för slöjdämnets del, framförallt på trä- och metallsidan, saknar många som är obehöriga lärarexamen över huvud taget. Vi vet att det inom några år kommer råda akut brist på slöjdlärare eftersom det är stora pensionsavgångar och på tok för lågt söktryck till utbildningarna i Göteborg, Umeå och Linköping. För Stockholms del återstår att se vad som händer med Konstfack.

Hur som helst, hoppas att så många som möjligt söker till lärarlyftskurserna till en början. Det är för mig ett mysterium att söktrycket är så lågt till slöjdlärarutbildningen när slöjdande i samhället växer mer och mer. Jag begriper det inte.

onsdag 14 mars 2012

Slöjdlärarträff på Nordiska del 1

Det är så gött när något man planerat och fixat med under en längre tid äntligen blir till verklighet. Ikväll träffades ett hundratal slöjdlärare på Nordiska museet för att diskutera slöjduppgifter och planeringsarbeta tillsammans. Jag är överväldigad över den enorma uppslutningen och nästa vecka kör vi en repris för ytterligare hundra slöjdlärare.

Det är såklart från arrangörshåll svårt att veta hur det uppfattades men det var hur som helst ett ljuvligt slöjdlärarsorl i den gigantiskt stora salen i museet. Tiden var som vanligt för kort och det blev tyvärr lite stressigt på slutet. (det beklagar jag - alla har vi våra utvecklingsbara områden...).


Jag inledde med en halvtimmes prat om lärares planeringsarbete. Mitt syfte var att skapa en förståelse för innebörden av vad planeringsarbete är, att det inte bara handlar om att sätta sig och skriva ner vad eleverna ska arbeta med utan att det handlar om (att skriva om) hur man organiserar hela verksamheten och motiven bakom valen. Det är i alla fall tänket i en didaktisk planering, som handlar om att lärarens uppgift är att iscensätta en didaktisk situation, designa en lärsekvens eller hur nu tusan man ska benämna detta fenomen även kallat undervisning. 

Som jag ser det är den didaktiska planeringen ett första iscensättande av undervisningen. Den bör granskas kollegialt av kollegor innan den iscensätts med eleverna för att besvara frågor som - är nivån rimlig för elevgruppen? Tidsramen rimligt? Mängden mål och centrala innehåll. Kommer uppgiften att få eleverna motiverade, finns det en lockelse i form av ett problem att lösa, en utmaning eller ett spännande gestaltande? Är den bedömningsbar eller har den för diffusa mål?

Den didaktiska planeringen ska bygga på teorier (mer eller mindre vetenskapliga, förhoppningsvis så systematiskt och kollektivt grundade som möjligt) om hur man bäst lär sig slöjd, om hur man bäst introducerar en uppgift, om hur man bäst dokumenterar en uppgift och om hur man kommer att bedöma och vad man kommer att bedöma. "Vad:et" är själva lärandemålen eller de förmågor som ska utvecklas. "Hur:et" är hur detta görs inom ramen för uppgiftens utvalda innehåll - de material, tekniker, arbetsprocesser, estetiska uttryck och former av slöjdande(grupparbete, konstslöjd, bruksslöjd, kravallslöjd osv.) som läraren valt ut och hur dessa hanteras och vävs samman till en meningsskapande helhet.

Jag tror på att skapa komplexa slöjduppgifter som anger en riktning för både föremålstyp, teknik/er i fokus, en association till ett uttryck och en slöjdform. OCh jag tror på betydelsen av en associativ titel på uppgiften, som öppnar upp för individuella tolkningar. När jag pluggade slöjddidaktik på Lärarhögskolan hade vi uppgifter som "en strimma ljus i sommarnatten" (någon form av lykta...), "kråkslottet"(att spika och skruva), "den kinesiska husmoderns skrin"(låda med dold förvaring), "det pedagogiska rummet"(göra en modell av en optimal slöjdsal) och "stress"(gestaltningsarbete i metall). 

Ikväll ställdes det ut några planeringar med rubriker som "Hilmgaard was here", "En röd tråd", "den gamla hyllan", "Bron över Jönsebro" och "think outside the låda". Jag tycker alla dessa är exempel på uppgifter där elevena ges en uppgift att träna sin förmåga att tolka ett estetiskt och kulturellt uttryck. Men där är det extremt viktigt att man trycker på att det är själva citatet som ska tolkas i ett slöjdat föremål. Annars är risken att det just blir bara en låda utan uttryck. Och man måste såklart ge eleverna träning i vad det innebär att tolka något. Som kråkslottet till exempel. En tjej i min kurs gjorde en miniatyrbyrå för näsdukar - till snorkråkorna. En annan gjorde världens häftigaste trädkoja. Själv gjorde jag en variant av slottet i min favoritfilm Edward Scissorhands. Jag skulle kalla detta att man här har fokus på kunskaper om slöjd som uttryck.

På själva torget eller workshopen som ägnades mest tid, hade tolv inkomna planeringar hängts upp och lärarna fick i uppdrag att granska och bearbeta dessa gruppvis. Vi hade försökt välja ut planeringar som representerade en spridning i årskurser, material, slöjdform, tekniker och uttryck. Några pedagogiska planeringar ställdes inte ut eftersom de antingen var för omfattande i text (över fem sidor) eller inte specifikt handlande om en slöjduppgift. De flesta planeringar omfattar både aspekter som typ av föremål, teknik som fokuseras osv. Men nästan alla var präglade åt det ena eller andra hållet. Därför gjorde vi sex kategorier av planeringar:

1. Tekniken i fokus (ex: Klädsömnad, Gjuta, Virkning, Sammansättningar i trä, Halvt i halvt)
2. Materialet i fokus (ex: Trä, Metall, En röd tråd(garn), Det var en gång en/ett ull...)
3. Uttrycket i fokus (ex: Självporträtt, Ge liv åt en figur, Babels torn)
4. Föremålet i fokus (ex: Den gamla hyllan, Mobilhållare, Tittskåp, Holkar, Tärning, En snoddsked, Båten)
5. Ämnesövergripande (ex: Hållbar utveckling(med So, No, Sv + Sl) och Naturen som inspiration (BI + Sl)
6. Slöjden i samhället (Skolans nya skolgård, Röda korset-samarbete)

Med komplexa uppgifter menar jag att en uppgift/planering inte enbart bör fokusera på en aspekt t ex teknik. Eller om man gör det så är det ju bara teknik man kan bedöma, eller? För att utveckla en planering bör man se över:

- hur olika aspekter är framskrivna och sammanvävda (teknik, uttryck, föremål osv.). Jag är tveksam till när uppgifter lämnar för mycket fritt, alltså är för ensidigt fokuserade. Oftast verkar det vara uttrycket som lämnas helt fritt. Det kan man jämföra med att man säger till eleverna att ni får arbeta fritt i slöjden. Det låter ju bra, men frågan är hur man då bedömer på bästa sätt och hur man garanterar att alla elever fått med sig det ämnesinnehåll som är framskrivet i läroplanen. 

Nästa vecka kör vi igen. Vissa saker blev lite otydliga idag och lite stressiga, så då vässar vi upplägget. 
Det brukar ju ofta vara så att först när man arbetat igenom en produkt några gånger börjar den få liv...

söndag 11 mars 2012

En helt vanlig fast ovanlig lektion - inspelad

Jag har fått den stora äran att bli inspelad på radio. Fantastiskt spännande och lärorikt. Å en smula obehagligt.

Länk till programserien Lärarrummet

Men när jag lyssnat några gånger släpper prestigen. I början häpnade jag över mina pinsamma tillkortakommanden(stressad pipig röst, otydlig, inkonsekvent, m.m.) men andra och tredje gången kunde jag börja analysera på ett mer objektivt och konstruktivt sätt - varför lektionen fortlöper som den gör, varför eleverna beter sig som de gör och hur jag bemöter dem. Inte för att hitta rätt eller fel, utan snarare se samband och olika betydelser. Att förstå vad jag kan förbättra, skala bort, utveckla, förtydliga... att försöka göra ett bättre jobb helt enkelt.

Jag vill verkligen uppmuntra alla lärare att låta spela in sig själv under en lektion, t ex hänga en mp3-inspelare runt halsen.Kanske lyssna tillsammans med kollegor, avdramatisera, kritiskt granska...

I Tidskriften Techne har Peter Hasselskog skrivit om hur man kan använda mp3-spelare för att dokumentera slöjdundervisningen, här är en länk .Denna metod användes när den nationella utvärderingen av slöjdämnet gjordes 2003.

torsdag 8 mars 2012

Vad händer när vi "satsar" på att utveckla undervisningen?

I en artikel om matematiksatsningars resultat på forskning.se framgår det att fokus hamnat på att utveckla arbetsformer och arbetssätt snarare är att förbättra elevers matematiska kunnande. De senaste åren har "matematikverkstäder", "laborativ matematik" och andra didaktiska fenomen fått spridning på skolor runt om i landet.

Detta är högst intressant ur ett komparativt ämnesdidaktisk perspektiv (jag går en forskarskola i ämnesdidaktik och kurs i komparativ didaktik, därav terminologin), alltså när man jämför olika skolämnen.

Sett utifrån mina slöjddidaktiska glasögon har det skett ett anammande av slöjdpedagogik eller slöjddidaktik i matematikämnet. Man tänker undervisningsutveckling i form av ett ökat multimodalt och laborativt arbete med konkret material liksom arbete med tredimensionella former och figurer istället för det traditionella tvådimensionella på tavla och papper. Det är kanske lite kaxigt att påstå detta, men åtminstone har matematikdidaktiken tagit ett kliv i riktning mot de praktiskt-esteiska ämnena, mot en mer multimodal undervisning. Är detta bra i sig? Gynnar det elevernas lärande? Nej visar ju artikeln.

En intressant jämförelse är det som hände i den learning study jag genomförde med två slöjdkollegor förra året, där vi i arbetet med att förbättra slöjdundervisningen hamnade i ett rent "teoretiskt" eller snarare tvådimensionellt arbete som snarare liknande en bilduppgift istället för en slöjduppgift. Eleverna fick i uppgift att göra en skriftlig planering av en tänkt dörrskylt som skulle symbolisera ett visst budskap. De skulle "skriva vilka material och tekniker de skulle använda sig av". Men de fick alltså inte alls arbeta laborativt med material, vilken vi senare förfasades över när vi konstaterade att eleverna inte alls blivit bättre i slöjd. Det finnas olika anledningar till att vi valde denna uppgift, bl a tidsaspekten(vi hade bara en lektion till vårt förfogande.Men jag tycker att det är ett lärorikt exempel på hur fel det kan gå.

Min poäng är att det finns en stor risk att vi går över ån efter vatten vilket även är poängen i artikeln jag refererat till i början. Istället måste vi se till ämnets specifika praktiska förutsättningar och dess egen verksamhet och försöka få syn på de kritiska aspekterna inom ramen för denna verksamhet, hinderna för lärande som uppstår i själva slöjdarbetet. Inte bara prova en annan metod(hämtad från ett annat ämne i tron på att det förbättrar ämneskunskapen). Att se vad det är vi lyfter fram respektive tar förgivet att eleverna förstår. En annan sak är ju t ex hur vi hanterar skrivande i slöjden. Vad är det eleverna får sätta ord på? Många av oss tycker det är svårt att undervisning om estetiska och kulturella slöjdkunskaper. Men skapar vi uppgifter där fokus ligger på detta, liksom centrala begrepp, liksom innehållet i våra genomgångar? Eller är vi fast i tänket om tekniker, verktyg och teknisk materialhantering?

Det är fasiken inte lätt, men vem har påstått det... Slöjddidaktiken vill ju söka svar på dessa typer av kritiska aspekter, kanske i längden finna principer för att åstadkomma lärande. Kanske principer som vi som lärarkår redan bär - mer eller mindre medvetet - inom oss men som behöver komma ner på pränt, systematiseras, analyseras och förtydligas.

onsdag 7 mars 2012

Behörighetsgivande kurs för slöjdlärare med behov av slöjddidaktisk kompetens på HDK/GU inom Lärarlyftet II

Äntligen har Skolverket beställt en adekvat fortbildning för slöjdlärare som sakar behörighet! HOppas många slöjdlärare får och tar möjligheten att gå kursen.

Så här skriver Peter Hasselskog på textillärarlistan:

Slöjdlärarutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk (HDK) på Göteborgs universitet erbjuder på uppdrag av Skolverket behörighetsgivande utbildning i slöjd upp till år 9 inom Lärarlyftet II.
Kursen som heter ”Slöjd för lärare åk 7-9, 30hp (16-45) Ingår i Lärarlyftet” startar HT-12 och är på 30 hp (nivå 16-45 hp). Den ges på kvartsfart distans, vilket innebär en kurstid på två år. Två närstudieträffar i Göteborg per termin (fredagar), i övrigt som distansstudier.  
Sprid gärna informationen till slöjdlärarkollegor som inte uppfyller kraven för lärarlegitimation, eller till andra lärarkollegor som vill läsa in ett ämne till!
Enligt reglerna för Lärarlyftet II krävs för deltagande att man uppfyller följande tre villkor: 
  1.  Har lärarexamen i ett eller flera ämnen, dock inte i slöjd
  2.  Har pågående anställning som lärare
  3.  Undervisar i slöjd under kurstiden  
Ansökningstiden är 15 mars – 15 april, ansökan görs på: www.antagning.se<http://www.antagning.se>
Mer information om kursens innehåll, upplägg och generell information om Lärarlyftet II hittar du via länken:www.hdk.gu.se/sv/lararlyftet-ii<http://www.hdk.gu.se/sv/lararlyftet-ii

tisdag 6 mars 2012

Reportage från mitt klassrum i P1 på torsdag

Värsta utvärderingen. Sveries radio har varit med på några av mina lektioner och gjort ett reportage. Jag är superoroligt eftersom jag inte vill framstå som en pretentiös superpedagog (Jag avskyr fenomenet! Det hänger ju inte på läraren som person, det hänger på designen av undervisningen - det är min övertygelse!).

Jag är så klart bara en vanlig slöjdlärare som gillar att skriva och att dela erfarenheter och nu ska alla mina svagheter in action blottas. Såklart man våndas lite. Mina elever i åk 3 har intervjuats och jag har ingen aning om vad de har sagt. Förhoppningsvis att de älskar mina lektioner, haha (vi vet ju alla hur optimistiska elever i trean kan vara, första året de får ha slöjd). Men hoppas de granskat mig kritiskt. (t ex alla gånger jag kommit försent till lektionen eller pratat för länge under samlingen i början).


Men jag har som sagt ingen aning.
Om du är nyfiken så kan du lyssna på P1, nu på torsdag den 8 mars:

kl. 21:03

UR: Lärarrummet. Jenny Frohagen.
Människan kommunicerar genom de föremål hon skapar, bär och omger sig med, menar Jenny Frohagen, slöjdlärare i trä och metall på Mariaskolan i Stockholm. Hon forskar också i ämnet slöjddidaktik och har startat bloggen "Fröken slöjddidaktik", där hon lyfter frågor kring slöjd som skolämne.

...Jag lämnar inga garantier överhuvudtaget att detta är något intressant, men ser spänt fram emot vad mina elever säger om min undervisning. Läbbigt, men kul såklart.

Tack till Peter på SR!

söndag 4 mars 2012

Bedömningsstödet här!

Ett efterlängtat bedömningsstöd har äntligen kommit på Skolverkets hemsida:

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/pr-est/slojd-1.166046


Bra aspekter som tas upp i filmen är vikten av lärarkonferens där man jämför och diskuterar "typexempel" och hur man arbetar med olika dokumentationsformer som elevers bilder, loggskrivande, kamratbedömning m.m.

Intressant också att se hur lärarna i filmen introducerar den aktuella uppgiften, syftet med arbetet. Jag slås däremot av den ålderdomliga uppdelningen av slöjduppgifter - antingen en textil uppgift eller trä eller metall. I träuppgiften(fantasifåglar) uppmuntras dock eleverna till användning av kompletterande material. Lite synd dock att lärarna i filmen mest ställer frågor till eleverna istället för att ge "feed forward" dvs. utveckla elevens resonemang och fördjupa diskussionen av t ex uttrycksformer och tala om estetiska aspekter som färg, form, konstruktion och komposition. Det tror jag många slöjdlärare har behov av att få stöd i.

Utöver filmen finns även en matris som jag tycker är något rörig även om den ger några exempel på hur man kan förstå de s.k. värdeorden eller de tre olika kunskapskvaliteterna.